I see my visions burn, I feel my memories fade with time

Någonstans på vägen blev jag borttappad.

Vet inte riktigt vilken väg eller vilket håll du gick.

Jag vet bara att jag blev lämnad kvar, med en massa minnen.

Fattar inte varför jag fortsätter kämpa.

Den enda anledning jag kommer på är att jag behöver dig, men frågan är varför?, jag mår ju ändå bara skit utav det..








Du säger hela tiden att vi kommer fixa det, att vi ska fixa det.

Det kommer aldrig funka.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0